Etikettarkiv: texter

Två steg framåt igen…

framför Ascan feb 19

Två steg framåt, ett tillbaka. Sånt är livet och så är steget när vi dansar våra medeltida ballader. Efter ett tufft 2018, där stegen framåt var både korta och glesa, är det nu dags att ta ett djupt andetag och låta vinden blåsa i ryggen så stegen blir lite större och stadigare.

Ja, 2018. Det var året då jag miste min älskade man och därmed min bäste spelkamrat, Toste Länne. Det var också året då jag startade min kör Tradidá, började skriva dikter, låtar och körarrangemang och det var året då jag blev guide i Linköping. Och det var året när jag insåg hur oändligt mycket musiken betyder för mig, hur den räddar mig gång på gång. Samt, sist men inte minst, hur mycket vänskap och kärlek som finns runtomkring mig.

Nu har 2019 smugit igång, vårsolen börjar värma, fåglarna byter läte. Kören – som egentligen är två, en i Kisa och en i Linköping, men ändå en – har kommit igång och fått flera nya sångare.  Slaka Balladforum, mitt kära balladgäng, har spelat in en balladskiva sjungandes och dansandes! Vi har också fått ett LEADER-projekt beviljat, ett mikroprojekt som en förstudie till ett stooort projekt vi ruvar på! Mikroprojektet betyder att vi åker på ett studiebesök till finfina 30-årsjubilerande Ljungby Berättarfestival 13-16 juni. Och självklart kommer vi att medverka på festivalen.

Min och David Siljats duo LännePersson&Siljat laddar för att göra comeback i mars, sen går det finfint att boka oss. I mars ska jag också ha ett par workshops, en i Växjö om min bok Källan i Slaka, och en i Borghamn om att blåsa liv i visor från gamla handskrifter – ”Spelmansböcker för spelmän och dansare”.

Nu har jag bytt bild här på sidan. Känns bra med en bild där jag sitter framför konstnären Ulf Ascans bild av mig och Toste, när vi spelade ihop en dag för länge länge sen.

Åkej två steg framåt, ett tillbaka, ska vi säga så?

Annonser

Lämna en kommentar

Under Ballader, Bloggen, David Slijat, Folkmusik-kör, Folksinger, Källan i Slaka, Medeltida ballader, Musik, Toste Länne, Tradition

Fyra visböcker

kr-2-visbok

Att jag städade ju musikgarderoben härom sistens, har jag ju redan berättat. Bland alla fula och fina fynd, hittade jag bland annat fyra små handskrivna visböcker, ihopbuntade med ett sedan länge intorkat gummiband. Fyra små skrivböcker fulla av vistexter skrivna av samma hand. Det syntes hur handstilen hade mognat från den första boken till den fjärde, det här var böcker som följt sin ägare under flera år. Det kändes att dessa böcker hade vårdats ömt. Tre av dem hade ett extra pappersomslag utanpå den blå skrivbokspappen, och i två av dem fanns ett register längst bak. På alla böckerna stod ägarens namn: Karin Rietz/Rits från Gränna. Den första boken var skriven under tidgt 1920-tal, i den såg hennes handstil så ung, nästan barnslig, ut.

kr-visbok-4

Jag kände inte Karin, vet inte vem hon var och varför hennes böcker hade hamnat i min garderob. Kanske var de ett loppisfynd, en bunt i en spännande låda som jag sedan inte underökte, kanske hade jag fått dem av någon som visste att jag sjöng – jag minns inte. Visorna var de vanliga från denna tid, skillingtrycksvisor, lite från Fritiofs Saga, Björkens visa, sånt som jag känner igen ifrån liknande böcker efter min mormor och min mamma (som inte alls var lika välhållna och där vistexterna var uppblandade med kakrecept och andra viktiga anteckningar). Men det var något så kärt med denna lilla samling. Jag kunde absolut inte slänga den, även om slängning var ett av huvudmeningarna med musikgarderobsrensningen. Just att de följt en person under flera år, att samlingen byggts och registret numrerats om, att de var så omvårdade, det gav en känsla av att dethär varit något viktigt i Karins liv. Att ha alla texterna till de bästa låtarna och att dessutom ha ett register som gjorde det lätt att hitta just den visa hon ville ha, just när det sög till i sjungtarmen!

kr-visbok3

Kära Karin, tänk så bra att hon skrev både sitt namn och att hon bodde i Gränna! Jag bestämde mig helt enkelt för att ge Karins visböcker till Smålands Musikarkiv i Växjö, och dit har jag lämnat dem. Det känns bra att någon som är nyfiken på sångrepertoaren från tidigt 1900-tal – eller kanske till och med vet vem Karin var – kan besöka Arkivet i Växjö och ta en titt i hennes böcker.

Har du också skrivit ned dina sångtexter i skrivböcker? Har du en eller flera? Hur hittar du dina texter när du blir sugen? Eller har du andra sätt att behålla dina texter?

kr-visbok1

Lämna en kommentar

Under Arkiv, Bloggen, Folksinger, Marie Länne persson, Tradition